Den digitala åldern- Media och vårt välbefinnande

"Health promotion is the process of enabling people to increase control over, and to improve, their health. To reach a state of complete physical, mental and social wellbeing, an individual or group must be able to identify and realize aspirations, to satisfy needs, and to change or cope with the environment. Health is, therefor, seen as a resource for everyday life, not the objective of living. Health is a positive concept emphasizing social and personal resources, as well as physical capacities. Therefore, health promotion is not just the responsibility of the health sector, but goes beyond healthy lifestyles to wellbeing" (WHO 1986).

Citatet ovan är WHOs definition av begreppet hälsopromotion från Ottawa Chartern 1986. En definition gjord för 38 år sen väcker tankar kring hur den appliceras på dagens hälsopromotion, är den egentligen av relevans? Mycket har förändras, den digitala utvecklingen har gått framåt i en rasande takt. En av våra största informationskällor, sociala medier, var inte ens ett begrepp år 1986. Kanske var man inte beredd på denna snabba utveckling då lagstiftningen inte hållit samma takt, utan har konstant varit ett steg efter. Det är dessutom lätt att kringgå lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (BBS) (SFS 1998:112) på många sätt då den kan anses svår att applicera i användandet av sociala medier.

Massmedia och sociala medier är effektiva i en del forum, då man når ut till en större, bredare publik, med en effektiv respons som kan leda till direkta resultat (Green, Cross, Woodall & Tones 2019). Viktigt är dock att reflektera kring hur medier faktiskt påverkar oss, vilken makt har de över oss? Det är en hårfin gräns mellan att influera och manipulera människor i deras hälsoval och livsstil. Sociala medier trycker på vissa normer och trender som inte alltid är hälsosamma eller rättvisa. Farliga budskap sänds ut av okunniga individer, med målet att "sälja hälsa och en livsstil" istället för att uppmuntra människor till att göra bättre, hälsosammare val, med andra ord det saknas empowerment (Green et al. 2019). Har dagens hälsoprofiler och influencers de generiska färdigheterna att sätta erfarenheter i ett sammanhang? Regeringens mål från 2018 handlar om att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen, och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Men hur når vi en jämlik hälsa när sociala medier och influencers styr tankar och åsikter (Folkhälsomyndigheten 2023) .

Syns du inte, finns du inte. Att ha en närvaro på sociala medier är idag naturligt och väsentligt i många sammanhang; för interaktion, inspiration, nätverkande och i yrkeslivet. Det är nästan en självklarhet att alla ska använda sociala plattformar. Du skapar i princip din identitet på internet, och avstår du från sociala medier, är du osynlig. Man har alltid ett val, att delta på sociala medier, eller avstå. Konsekvenserna vid att inte engagera sig kan innebära ett utanförskap.

Ska en plattform på sociala medier avgöra vem du är som människa? Måste man utge sig för att vara något man inte är för att passa in i mallen? Ger det verkligen en rättvis bild av dig som människa och vad du är kapabel till? Samtidigt som jag personligen är betänksam över att presentera mig själv på en digital plattform och känner att det inkräktar lite på min integritet, vet jag ändå hur viktigt det är att ha en "online presence". Speciellt för att knyta kontakter och skapa nätverk i arbetslivet. Dock tar det emot att känna sig utlämnad på detta sätt, speciellt som en väldigt privat person som med egna ögon sett hur sociala medier påverkat hälsan hos många till det sämre. Det är en ständig paradox.

Dilemmat i framtiden är att vi kommer ha ökade hälsoproblem. Det har skett en ökning av psykisk ohälsa, depression, ångest och stress de senaste åren, speciellt bland barn och unga och kurvan tenderar att öka ännu mer (Unicef 2023)

Tekniken har många fördelar som inte ska förbises, och många problem kan lösa på grund av de fantastiska tekniska framstegen, viktiga budskap har till och med räddat liv. Hur media används i hälsopromotionssyfte är något att begrunda. Vi måste ta hänsyn till etiska aspekter, att göra gott och inte skada, respektera autonomi och sträva efter rättvisa- hur används medier på rätt sätt för att undvika att kollidera med etiska riktlinjer? Är all information som sänds ut faktagranskad och teoretiskt bevisad?

AI (artificiell intelligens) har redan debuterat och är på kraftig frammarsch. Trenden får dock inte bli att tekniken tar över människan, utan att människan styr tekniken.

Referenser:

Folkhälsomyndigheten (2023). Hur hänger livsvillkor och hälsa ihop? https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsan-i-sverige/hur-hanger-livsvillkor-och-halsa-ihop/ [2024-04-19]

Green, J., Cross, R., Woodall, J. & Tones, K. (2019) Health promotion- Planning and strategies. London: Sage publications.

SFS 1998:112. Lag om ansvar för elektroniska anslagstavlor.

Unicef (2023). Psykisk ohälsa bland barn och unga- en av vår tids största kriser. https://unicef.se/overleva-och-utvecklas/barnhalsa/psykisk-ohalsa-bland-barn-och-unga?gad_source=1&gclid=CjwKCAjw3NyxBhBmEiwAyofDYWMmGo8KqLgDapF2oKRncTGWB-v1oQigfks7yWIQaGNgBFGG2bJ5pxoCLlMQAvD_BwE [2024-04-29]

World Health Organization (WHO). (1986). The Ottawa Charter for Health Promotion. WHO: World Health 1987. https://www.who.int/teams/health-promotion/enhanced-wellbeing/first-global-conference